Svalövs kommun

4. Odensjön

Testbild

Odensjön är väl värd ett besök på grund av sitt fantastiska läge och annorlunda form. Det finns dock mer att se än bara en rund sjö. I själva sluttningarna syns snödrevsnischer (nivationsnischer), fantastiska rasbranter och en grotta (överhäng). Sjön är ett mycket populärt utflyktsmål både för boende i samhället samt för turister. Det går utmärkt att bada i sjön, dock blir den djup mycket snabbt och bottnen är stenig och gyttjig. Det finns flera grillplatser och ett vindskydd. På sommaren arrangerar Kultur i Natur konserter med kända artister på Odensjön (Fig. 1). Arrangemanget är mycket välbesökt på grund av den
fantastiska akustiken som sjöns inramning bjuder på. Observera att det är förbjudet att tälta här samt att hunden måste vara kopplad. I sjön finns det inplanterad ädelfisk. Fiskekort köper du på turistbyrån i Röstånga.

Odensjön är en nästan perfekt cirkelrund grundvattensjö i utkanten av samhället Röstånga. Den ligger i den överfördjupade delen av en sprickdal med nordsydlig riktning. Sjön är vida känd för sin form och det har gått många myter kring dess bildning och historia. Bland annat har det i alla tider sagts att sjön är bottenlös. Odensjön har kristallklart vatten och är 19 meter djup. Vattnethåller en temperatur vid bottnen på omkring 6-8 grader. Att temperaturen är så pass jämn under året beror på att sjön får sitt vatten från utsipprande grundvatten samt att den är relativt djup. Vattenytan ligger på 60 meter över havet och platån ovanför på ungefär 100 meter över havet. Sjön däms upp av moränavlagringar och rasmaterial samt har sitt utlopp mellan två bergsribbor åt nordost i en mindre bäck. Sjön omges av halvcirkulära branta bergsväggar med tillhörande rasbranter (talusbranter). Det finns också flera mer eller mindre välutvecklade nivationsnischer i branternas övre delar samt ett överhäng i sydöstra bergväggen (Rapp
1984). För mer specifik information om var nivationsnischerna och överhänget finns att beskåda, se Fig. 4. Berggrunden består av gnejs och rasbranternas stenar är kantiga och relativt små (Wikman et al. 1993). Dessa stenar lossnar från bergsväggen genom inverkan av främst mekanisk vittring. Mekanisk vittring var som effektivast under tundraperioderna före och efter senaste istiden. Genom att vatten letar sig in i berget och sedan fryser bildas sprickor. Dessa sprickor blir efterhand större och större och tillslut lossnar en bit av berget och ramlar ner i rasbranten. Ju större storlek på rasmaterialet desto kortare sträcka rasar det innan det lägger sig till ro. När man står nere vid sjön så är nästan alla stenar av ungefär samma storlek medan de större ligger längre upp i branten och det allra
finkornigaste materialet är samlat precis under hammaren (den utstickande delen av berget som föder rasbranten med material). Detta kan tydligt ses i Fig. 2. I det finare materialet kan vegetation breda ut sig och här växer främst bok. I själva rasbranten är det mycket sparsamt med växtlighet men lite längre ner mot bottnen där stenarna är mindre kan mossor och lavor breda ut sig. I Odensjöns rasbranter kan man egentligen inte
urskilja olika mognadsgrader eller se någon större variation så som man kan göra i Skäralids rasbranter. Detta beror på instrålningen från solen är ungefär densamma oavsett åt vilket håll branten vetter. Längs sjöns kant växer al och björk och längre upp ersätts dessa av bok och ek (Lundberg 2013).

Det finns som sagt många idéer om hur sjön har bildats. Till exempel har man föreslagit att bildningen skulle hänga samman med vulkanism i form av enexploderad toppkrater, en tektonisk kollaps, vågabrasion från någon av Östersjönsinsjöperioder, att ett vattenfall från senaste istidens avsmältning karvat ut en nisch i berget, fluvial erosion eller pågrund av erosion orsakad av en eller flera lokala glaciärer. Idag tror forskarna på den senaste teorin och hämtar stöd för den i det faktum att (1) formen på bassängen är cirkulär och överfördjupad, (2) formen på stenarna i moränen som dämmer upp sjön, (3) förekomsten av nivationsnischer i två riktningar (Rapp 1984). Då sjön har sitt tillopp från grundvattnet är det tänkbart att förloppet startade som ett öppet pingosystem (kulle av jordtäckt is som bildas i permafrostmiljö) som därefter deformerades och skapade förutsättning för att en
nischglaciär skulle bildas. Nischglaciären minskade och tillväxte upprepade gånger före och efter den senaste istiden vilket grävde ut den djupa bassängen. Enligt Rapp (1984) förekom starka vindar från väster och öster vilket skapade stark drivbildningen som grävde ut nivationsnischerna i branternas övre delar.

Vägbeskrivning:När du kommer till Röstånga är det lättast att parkera bilen på den stora
grusparkeringen mellan ICAaffären och Röstångas gästgiveri i riktning mot Turistbyrån. Från turistbyrån är det sedan skyltat till Odensjön. Det är cirka 800 meter dit och man går genom en mycket vacker sprickdal (Fig. 3) omgiven av vittringskullar.

GPS-punkter: Sprickdal med rasbranter: 56.0058 13.2761. Odensjön: 56.0046 13.2762.

Geologi i närheten: I Nackarpsdalen finns det en gnejsbreccia (lokal 3) att titta på och det är även nära till vittringskullarna i Nackarp (lokal 6). Vulkanresten Jällabjär (lokal 1) ligger strax öster om Röstånga och mellan Röstånga och Skäralid ligger den vackra basaltkuppen Rallate (lokal 7).

Publicerad: 2013-11-22

Sidansvarig: Mats Dahlberg

Svalövs kommun | 268 80 Svalöv | Besöksadress: Herrevadsgatan 10
Öppettider: Måndag-fredag kl. 8.00-16.30
Telefon: 0418-47 50 00 | Fax: 0418-47 50 26 | E-post: info@svalov.se

© 2016 Svalövs kommun