Svalövs kommun

9. Traneröd

Testbild

Traneröds mosse

På Söderåsen finns en av Skånes största och mest välutvecklade högmossar. Det är en mäktig syn när man följer spångarna ut på mossen och blickar över det svagt välvda mosseplanet (Fig. 1). En mosse bildas genom att en sjö växer igen (detta fallet) eller genom försumpning av ett tidigare torrare område. För cirka 9000 år sedan fanns här en sjö, ”Tranerödssjön” (Liedberg & Thelaus 1979). Den växte dock snabbt igen och har genom tiderna växlat mellan att vara en skogsbevuxen mosse och en kalmosse.
En mosse är en näringsfattig våtmark eftersom allt vatten och all näring som tillförs mossen kommer från nederbörden (Andréasson 2006). Därför trivs endast växter som klarar sådana förhållanden, såsom vitmossor. Vitmossor har blad och stjälk men saknar rötter. De växer till i toppen medan de undre delarna succesivt dör bort. På en högmosse upptar högmosseplanet mossens största del. Om mossen ligger i ett nederbördsfattigt område kan skog (vanligen dominerad av tall och björk) växa på mosseplanet. Själva
mosseplanet växlar mellan upphöjda tuvor och nedsänkta höljor. På tuvorna växer ofta förutom vitmossarter även ljung, klockljung, tuvull och lingon. Höljorna domineras av vitmossarter. Runt högmossekupolen bildas vanligen ett kärrområde som kallas
laggkärr. Det får sitt vatten från mossen och via nederbörd samt från den omgivande fastmarken. Vegetationen består av olika starrarter, vattenklöver och olika mossarter (Andréasson 2006).

Traneröds mosse är den största och mest välutvecklade högmossen på Söderåsen. Det är också den mossen som är minst påverkad av mänsklig aktivitet (Bjuv, Klippan, Svalöv &
Åstorps kommuner, 2004). Högmossen är relativt plan med ett litet torrare område på mosseplanet. I kanterna och i västra delen av mosseplanet har björk och tall etablerat sig. Det öppna mosseplanet på Traneröds mosse har mer än halverats sedan 1947 (Länsstyrelseni Skåne 2005). Detta beror på flera anledningar. Man tror att mossen hölls öppen tidigare genom slåtter och bränder.Det i kombination med dikning och kvävenedfall
har gjort mossen torrare och näringsrikare vilket gett skogen en chans att vandra in. I fältskiktet finner man klockljung, kråkbär, ljung, rosling, tuvull och tranbär. I botten finns det gott om vitmossa. Runtomkring högmossen finner man ett skogsbevuxet kärr (laggkärr) med främst björk och tall. I dess risvegetation trivs tuvull (Fig. 2) och vitmossor.Ibland hittar man även kabbleka, kalla, kärrviol, småvänderot och älgört (Länsstyrelsen 2005).
Traneröds mosses utveckling har beskrivits av Liedberg & Thelaus (1979). Nedan följer en förkortad summering; Underst i lagerföljden finner man ovanpå berggrunden av gnejs (Wikman etal. 1993) en välsorterad sand. På den är lergyttja avsatt. Sedan hittar vi rena gyttjor. Det tyder på att vegetationen ökade i omgivningen runt sjön vilket minskade införseln av minerogentmaterial. Samtidigt ökade produktionen av organiskt material. Dessa två förändringar gjorde att lergyttjan övergick till en ren gyttja. Efter det avsattes
alggyttja i sjöns djupaste delar. Sjön var vid den här tidpunkten inte särskilt stor. Detta vet vi genom att alggyttja avsätts på ett djup av 2-3 meter. För 9000 år sedan blev klimatet varmare vilket gjorde att vattennivån i sjön sänktes. Detta gjorde att sjön snabbt växte igen under de närmsta årtusendena. Ett kärrstadium bildades och växter som klarade näringsfattiga förhållanden började breda ut sig. Kärret övergick succesivt till att bli en mosse. Snart bildades två skilda områden med vitmossetäcken. De båda vitmossetäckena skiljdes åt av ett vattenflöde. Vattenflödet finns än idag och uppkommer av de källsprång som mynnar ut i mossens södra del. Mossen har under perioder varit skogsbevuxen och man kan hitta rester av trädstammar flera meter ner i lagerföljden. Mossen är idag bevuxen med glasbjörk och tall i kanterna (Liedberg & Thelaus 1979). Det är förekomsten av glasbjörk som gör mossen så unik (Lundberg, 2013).

Vägbeskrivning:Kör på vägen som går mellan Ljungbyhed och Stenestad (vägnr. 1823). Efter 4.2 km går en grusväg in till höger mot Grindhus. Sväng in på den vägen. Efter 350 meter kommer en parkeringsplats. Här finns ett fågeltorn, karta och planscher
uppsatta. Karta över området ses till vänster.

GPS-punkt:Parkering: 56.0440 13.1823.

Geologi i närheten:Fortsätter man mot Stenestad finns det två sprickdalar med spännande
vertikala bergsväggar och vittringsfenomen att titta på: Vargadalen (lokal 10) och Snuvehallar (lokal 11). I det området finns också en höjd (Höjehall) med mycket fin
utsikt norrut.

Publicerad: 2013-11-22

Sidansvarig: Mats Dahlberg

Svalövs kommun | 268 80 Svalöv | Besöksadress: Herrevadsgatan 10
Öppettider: Måndag-fredag kl. 8.00-16.30
Telefon: 0418-47 50 00 | Fax: 0418-47 50 26 | E-post: info@svalov.se

© 2016 Svalövs kommun