Artikeln publicerades 27 juni 2024
Ökad delaktighet vid ansökan om LSS-insats
I snart ett års tid har LSS-handläggarna Maria Iham och kollegan Rosie Santamaria på myndighetsenheten arbetet med nya metoder vid utredning av insatser för personer med någon form av funktionsnedsättning.
Syftet och ambitionen är att ytterligare öka individens delaktighet vid utredningsprocessen och på så vis ge handläggarna ett bättre underlag vid ett beslut. De vanligaste insatserna för barn är korttidsvistelse eller korttidstillsyn och för vuxna handlar det oftast om insatsen daglig verksamhet.
Rätt till delaktighet
Fakta om LSS
LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att den enskilde med en funktionsnedsättning får det stöd och den hjälp som hen anses behöva. Individen ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet.
Läs mer om LSS… Öppnas i nytt fönster.
Att tillgodose den enskildes rätt till delaktighet finns inskrivet i LSS-lagen. Även barns rätt till delaktighet förtydligas genom att FN:s barnkonvention är lag i Sverige. Personer med en funktionsnedsättning kan ha svårare än andra att ta till sig information och framföra sina åsikter. Detta tillsammans med social sektors mål om brukarnöjdhet och ökad delaktighet är anledning till att myndighetsenheten arbetat aktivt med att utveckla sitt bemötande och kommunikationssätt.
— Först och främst har vi anpassat informationen som skickas hem vid en ansökan, så att den ansökande kan förbereda sig på ett bra sätt inför vårt första möte. De får en tydlig agenda om vad vi ska diskutera. De får också foto på handläggaren och möteslokalen. Agendan finns även i bildform och skickas till dem som behöver det, säger Maria Iham.
Maria berättar att när det kommer till barn är det i normala fall föräldrarna som ansöker om en insats för sitt barn. Men utgångspunkten i en utredning är alltid att barnet ska få förklara sina behov. Vad de tycker och vad de tänker. Sedan kompletteras detta med föräldrarnas bild av barnets behov.
— För att förtydliga detta får föräldrarna information från oss där vi berättar att fokus för mötet är att samtala med barnet så att vi får så bra information som möjligt till vår utredning. Om behovet finns erbjuder vi också separata samtal med föräldrarna, säger Maria.
En förälder berättade att det hemskickade bildstödet gjorde att barnet, som ofta brukar låsa sig i liknande situationer, var lätt att få med sig på mötet.
Samtalsmatta och pratkarta
För att underlätta för den enskilde att kunna framföra sina åsikter i samtalen har Maria och Rosie introducerat verktygen samtalsmatta och pratkarta.
— Samtalsmattan använder vi som stöd för att tydliggöra vilka behov som är av vikt för den enskilde individen. Det kan till exempel handla om ett behov av social tillvaro.
Maria berättar att samtalsmattan kan delas in i olika upplevelseskalor, till exempel från lätt till svår, och som används för att diskutera ett antal olika ämnen med den ansökande.
— Om ämnet är att umgås så pratar vi kring detta. Barnet eller den vuxne får en bild i taget som associerar till ämnet. Till exempel kan det stå att lyssna och då ska de placera bilden på skalan som går från lätt till svårt. Normalt handlar det om tio till femton frågor, men givetvis anpassar vi det efter individens förmåga.
När de diskuterat de olika ämnena berättar Maria att hon avslutningsvis tar ett foto på det sammanlagda resultatet, som de sedan har med som underlag i utredningen för den sökta insatsen.
När det gäller pratkarta använder Maria och Rosie det som ett extra kommunikationsstöd för att förstärka och underlätta samtalet.
— I ett ostrukturerat samtal kan det lätt hända att den enskilde blir passiv eller har svårt att ta in information. Med en pratkarta blir det väldigt strukturerat och konkret. Till exempel ser vi i våra barnutredningar att mer information kommer från barnen själva än vad det gjorde tidigare, vilket gör att underlagen för våra bedömningar blir mycket bättre, säger Maria.
Sedan Maria och Rosie införde det nya stödet och verktygen har de fått fin återkoppling, bland annat från en del föräldrar.
— En förälder berättade att det hemskickade bildstödet gjorde att barnet, som ofta brukar låsa sig i liknande situationer, var lätt att få med sig på mötet. Och väl på mötet upplevdes samtalsmattan nästan som en lek och barnet svarade både noga och entusiastiskt på frågorna. Och en annan förälder, vars vuxna barn har svårt att uttrycka sig, berättade att de börjat använda samtalsmattans skala hemma, säger Maria.
Fortsatt utveckling av konceptet
LSS-handläggarna har under nästan ett års tid arbetat med det nya materialet och under resans gång har de hela tiden utvecklat det. Själva bildstödet i informationen som skickas hem är ganska nytt så där testar de sig fortfarande fram över vad som fungerar bäst.
— Det handlar främst om vilka bilder vi ska ha med i materialet och vad som saknas och så. Vi har även kompletterat vår ansökningsblankett så att de ansökande kan kryssa i om man vill ha bildstöd. Sedan har vi också tankar på att biståndshandläggarna inom SoL-sidan, de som beviljar insatser inom äldreomsorgen, också skulle kunna använda konceptet som komplement, till exempel vid samtal med brukare med en demenssjukdom, säger Maria.
Fakta
I Svalövs kommuns finns i dagsläget 120 beviljade LSS-insatser. Andelen insatser för barn är 18 procent, där de vanligaste insatserna är korttidsvistelse (ett antal dygn per månad) eller korttidstillsyn (innan och efter skola, lov och lediga dagar). Andelen insatser för vuxna är 82 procent, där den vanligaste insatsen är daglig verksamhet.
För att kvalitetssäkra den enskildes insats följs insatsen upp en gång om året. Då tittar man på om insatsen fungerar som planerat eller om det finns ett förändrat behov utifrån nya förutsättningar.
Läs mer om:
Relaterade nyheter:
- Förbättrad tillgänglighet och service vid ansökan om biståndsinsatser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- ”När våra brukare lyckas känns det bra när man går hem för dagen” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Område Funktionsnedsättning stärker kompetensen genom workshop Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Socialtjänst och skola bygger broar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Text och foto: Daniel Henriksson, Svalövs kommun.