Artikeln publicerades 1 juni 2023

Socialnämnden återrapporterar förbättringsåtgärder till IVO

Socialnämnden återrapporterar förbättringsåtgärder efter Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut i tillsynen av medicinsk vård och behandling vid särskilda boenden för äldre. Detta är en del av IVO:s nationella tillsyn som i maj månad resulterade i ett åtgärdsbeslut för socialnämnden.

— Det är alltid positivt med tillsyn och det är en del i arbetet med att förbättra och utveckla våra verksamheter, säger socialnämndens ordförande Aase Jönsson (KD)

Områden som granskades i tillsynen

I den nationella tillsynen granskades områdena: individuell bedömning och kompetens, kontinuitet och dokumentation, läkemedelshantering och vård vid livets slutskede.

— De flesta uppgifter som framkom i åtgärdsbeslutet är kända för oss och vi har genomfört åtgärder och vi har planerat för ytterligare åtgärder. Det är dessa sammantagna förbättringsåtgärder vi nu återrapporter till Inspektionen för vård och omsorg, säger tillförordnad socialchef Marléne Andersson.

IVO:s konstaterade brister och socialnämndens förbättringsåtgärder

IVO konstaterar en brist i att personal som gör medicinska bedömningar inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning.

Bristerna handlar för våra särskilda boenden för äldre om att vård- och omsorgspersonal har otillräckliga kunskaper i svenska språket och att tillgången till läkare och läkarkonsultation ofta är otillräcklig.

Fler språkombud och språktest vid nyanställning

Förbättringsåtgärderna är att öka antalet språkombud i våra verksamheter och använda oss av språktester vid alla nyanställningar.

— Detta gör vi för att kvalitetssäkra kommunikationen mellan personalgrupper och vid samtal med våra brukare, säger Marléne Andersson.

Hemsjukvårdsteamet – ett led i kvalitet och kontinuitet

Förbättringsåtgärden för att säkra tillgången till läkare har genomförts genom att vi startade ett hemsjukvårdsteam i januari, 2023, i samarbete mellan Vårdcentralen Svalöv och hemsjukvården.

— Syftet med hemsjukvårdsteamet är att ge våra brukare en personcentrerad god och nära vård med hög kontinuitet, säger Marlene Andersson.

Nytt verksamhetssystem för journalföring och öka antalet ordinarie vård- och omsorgspersonal

IVO konstaterar en brist avseende dokumentation.

Bristen handlar om att det för några patienter saknas vårdplaner och att det finns brister i personalkontinuitet bland vård- och omsorgspersonal.

Förbättringsåtgärd med att införa ett nytt verksamhetssystem för journalföring genomfördes under våren och en personalgrupp har arbetat med att ta fram manualer och instruktioner för journalföring. Systemet är mer ändamålsenligt för att uppnå kraven i patientdatalagen.

— I syftet att minska antalet timanställd personal kommer vi, för att öka personalkontinuiteten, att bemanna upp med ordinarie vård- och omsorgspersonal på våra särskilda boenden, säger Marléne Andersson.

Reviderad rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift och tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar

IVO konstaterar att läkemedelshanteringen inte sker på ett patientsäkert sätt.

Bristen handlar om delegering och dokumenterad läkemedelsgenomgång.

Flera förbättringsåtgärder har vidtagits. Bland annat har innehållet i webbutbildningar kvalitetssäkrats inför beslut om lämpligheten för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift. Antalet bemanningssjuksköterskor har minskat och ordinarie sjuksköterskor har ökat under 2023.

Ett nytt omtag har tagits om ett tidigare arbetssätt med skattningsinstrument för att identifiera läkemedelsrelaterade symtom. Vi genomför sedan januari månad en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång i samverkan mellan läkare, farmaceut och sjuksköterska.

— Det är bra och positivt att arbetssättet med läkemedelsgenomgångar i samverkan mellan flera professioner har säkerställts, vilket ökar kvaliteten för läkemedelsbehandlingen för den enskilde brukaren, säger Marléne Andersson.

Verksamheterna inför nationell vårdplan för palliativ vård

IVO:s tillsyn visade att det finns brister kopplade till vård i livets slutskede.

Bristen avser att det i patientjournalen inte går att utläsa om det genomförts ett brytpunktssamtal* för en patient när vården övergår i livets slutskede.

Sedan 2022 har en styrgrupp arbetat med förutsättningar i form av utbildningsinsatser, uppdragsbeskrivningar och rutiner för att införa nationell vårdplan för palliativ vård. Verksamheterna kommer att införa arbetssättet med start den 12 juni. Syftet är att säkerställa god vård i livets slutskede för brukarna i våra verksamheter.

— Att brytpunktsamtal inte dokumenterats utesluter inte att samtal har genomförts. Ett sådant samtal genomförs av en läkare men det behöver också vara känt för personalen som vårdar brukaren, därför är dokumentationen viktig i den kommunala patientjournalen, säger Marléne Andersson.

Förbättringsåtgärder som stärker verksamheten

Svalövs kommun fick ta del av IVO:s åtgärdsbeslut den 4 maj och redovisning av förbättringsåtgärder återrapporterades den 1 juni till inspektionen för vård och omsorg.

— Jag känner mig trygg med att våra planerade åtgärder och de som redan är genomförda kommer att stärka verksamheterna ytterligare. Att vi utvecklar och förbättrar oss är en förutsättning för att brukare och anhöriga ska känna sig trygga med att vi levererar en god vård och omsorg, säger socialnämndens ordförande Aase Jönsson (KD).

Vid frågor, vänligen kontakta:
Aase Jönsson (KD), socialnämndens ordförande
Telefon: 0418-47 50 (växel)
E-post

Marlene Andersson, tf. socialchef
Telefon: 0418-47 53 15
E-post

* Samtal mellan ansvarig läkare, eller tjänstgörande läkare, och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål.

Källa: Socialstyrelsens termbank